Kirsebergs Allehanda försöker sig på att berätta om vattentornets historia och besvara några frågor. Ett 25-tal uppförstorade bilder presenteras. Denna gång kommer även vattentornsexperten Eber Ohlsson som vi hoppas vill säga några ord! Har du bott i tornet eller har något kuriosa att säga – kom och berätta!
Vi möts för TREDJE gången i vattentornets trädgård
En kylig söndagsmorgon samlas ett antal hyresgäster från Stena Bostäder på Kirsebergs torg för en guidad tur på Backarna. Stena bjuder sina hyresgäster på detta och Kirsebergs Allehanda får följa med! Tack! Alla fördjupningslänkar går till hemsidans eget arkiv.
Vår initierade ciceron är JEANETTE ROSENGREN vars farmor växte upp på Backarna. Man kan förstå att intresset för historia väcktes tidigt hos Jeanette: farmodern förmedlade en energifull bild av det förflutna till henne. Ibland får Jeanette höra av äldre ”hur vet du det”?
Jeanette leder även flera andra historiska turer i Malmö: Kirsebergs-vandringen är bara en av dem. Dessutom har hon ett bokförlag Kira Förlag som bl a ger ut historiska böcker.
MÅNGA TOLKNINGAR AV ORDET ”KIRSE”
Lundavägen 1916
Jeanette börjar med att ta upp de olika tolkningarna av namnet Kirse. Hon berättar om körsbärsträden längs Lundavägen som kan vara ett svar. Av Sven Rosborn finns en tolkning att det har med den lilla fiskehamnen Fitehamn (som låg ungefär där Entre ligger). En tredje är att man korade ”keijssade” en vårgreve/grevinna här.
(Själv tänker Kirsebergs Allehanda att det kan ha med ett så simpelt ord som ”grus”/kirs att göra då man använde ”backen” (berg på danska) som grustag för olika byggen genom tiderna. Backen är ju en rullstensås.)
Hur som helst, Jeanette fortsätter med att ge en bild av inflyttningen till Kirseberg och berättar att första huset kom redan på 1750-talet. Det var bönder som flyttade in runt fäladen och byggde byhus längs norra och södra Bulltoftavägen.
SKYLL INTE ALLT PÅ SEXTIOTALET!
Först på 1860-talet kommer det stadsfolk hit, stadsbebyggelsen kommer igång. Malmö växer så det knakar och det gäller Backarna också; vart tionde år fördubblas befolkningen. 1870 kom hökerierna, slaktarna och bagarna. Befolkningen växte från 1000 personer till 2000 på bara de tio åren.
Mattsonska bryggeriet 1883/4 – 1912
Mäktiga byggnader uppfördes såsom Mattsonska bryggeriet vid Kirsebergs torg men det revs på 60-talet. Här säger Jeanette: – Skyll inte all rivningshysteri på 60-talet. Mycket var bestämt sedan innan och hus stod liksom och ”väntade” på att bli rivna. Beslutet om bryggeriet togs redan på 30-talet. Vi får tacka bl a Anna-Margrethe Thagaard för att det inte blev fler som revs genom det byalag som bildades 1969 för att stoppa så mycket man kunde. 50% av alla hus idag är byggda efter 1940.
NÖDBOSTÄDER
Vi passerar vattentornet där Jeanette berättar att det inte användes så länge utan kom att bli nödbostäder 1916. Hon tar också upp om Höga Möllan som flyttades redan 1910 medan själva
Kirseberg vattentorn. Historisk bild på vattentornet som omvandlats till nödbostäder under första världskriget. 1oktober 1916 flyttade 30 familjer med sammanlagt 135 barn in.
kvarnbyggnaderna stod kvar till in på 80-talet.
Hon tar upp patriciervillorna längs Lundavägen som nu bara är ett minne blott. På hennes foto ser man
KIrsebergsskolan med Sandsjön och Lommabukten i bakgrunden.c ca 1900
”Sandsjön” i bakgrunden; en del av havet där Kirsebergsbor gick ner för att bada. ( Ett ”Kibban” tänker Kirsebergs Allehanda, som gick förlorat, när Norra Hamnen byggdes och för alltid stängde av stadsdelen mot havet. Nu måste alla ta sig till ”Ribban”.)
TJUVAPARKENS SKELETT
Vid försoningstenen i Tjyvaparken berättar Jeanette om synen på häxor förr i tiden och vilka hemska straff som utmättes åt dem. Alla dömdes inte till bålet dock. Av de 80 dokumenterade fallen var det 30 som hamnade på bålet, resten fick straff som landsförvisning, piskrapp mm. Ca 3-4000 skelett ligger under parken idag då det var plats för både avrättade, fängelsekunder och militärer.
Tjuvaparken
Vi vandrar vidare bort mot Östergård och Jeanette berättar om husens tillkomst som nödbostäder. 2016 firade man 100-årsminnet av dem. Av en mängd smålägenheter finns det idag 80 lägenheter. Socialkontoret placerades här på Backarna på 70-talet för att vara nära sin ”klienter”.
Vid servicehuset
Backarna förföll nämligen under en period när många barnfamiljer flyttade vidare till miljonprojekten. De små lägenheterna fylldes med ensamma människor med problem. Vattentornet kallades t ex
Östergård i bakgrunden
Cylinderhotellet och stängdes igen totalt till slut pga av fylla och mycket polisbesök.
HÄR STÖRTADE LAPPLAND!
Nu beger vi oss till en parkeringsplats längs Södra Bulltoftavägen där en historisk händelse ägt rum! Här störtade nämligen LAPPLAND 1935 som hade lyft för att bege sig till Amsterdam. Piloten valde platsen som då bestod av stall för hästar.
Platsen där Lappland störtade.
Vi går Sperlingsgatan upp och Jeanette pekar ut de röda tegelhusen på höger sida: – Här bodde Kockumsarbetarna, berättar hon. Vänstersidan kallades Hattahålan efter ägaren till marken som var hattfabrikant. Och här bodde också Gustaf Freij ,fortsätter hon, en brottare av världsklass. Han tog VM-guld 48, silver -52, fick bryta -56 men sedan brons -60.
Vid Kirsebergskyrkan
Längs Sperlingsgatan ner mot Norra Bulltoftavägen finns en annan håla som kallades ”Tattardalen”. Det bodde många romer på Backarna. En fin bok om detta är Birgitta Svenssons ”Bortom all ära och redlighet”, berättar Jeanette.
Kirsebergsskyrkan bakom oss är inte heller så gammal som man tror, fortsätter Jeanette. Den byggdes 1928 i ”historiserad stil”.
OSBERGS LÄNGOR
Nu vandrar vi vidare Vattenverksvägen fram tills vi kommer till Källargatan. Här ligger de s k Osbergs längor berättar Jeanette. Han köpte upp mark härute och byggde 24 arbetarbostäder i engelsk stil med baksidan mot varandra. Han hade ett eget tegelbruk i
Källargatan
Vångstorp. Han var också en ganska girig person; han försökte få igenom en motion i fullmäktige där han ville att det skulle bli krav på att betala 6 månaders hyra i förväg! Som tur gick den inte igenom.
CALLES PLATS
Vi har nu kommit ner till Calles plats på Källargatan, dvs där det tidigare låg ett hus där han föddes. Nu är det ett litet grönområde. Calle Westergren var också en känd brottare från Backarna. På väggen ser vi Anna-Margrether Thagaards målning av ett fönster där en liten flicka
Målning av Anna-Margrethe Thagaard
tittar ut. – Ser ni att målningen är tredimensionell, undrar Jeanette. Nu tittar alla noga och minsann, hänger inte flickans hand utanför väggen!
GASDRAMAT PÅ KIRSEBERG
Nu har vi kommit in på Kirsebergsgatan och vi stannar framför nummer 16. Här är sista halten på vår rundtur.
Kirsebergsgatan
Här hände ett förskräckligt mordförsök i början på 1900-talet, berättar Jeanette som även skrivit en avhandling om kvinnan i hemmet där det hände. På den tiden var det två bostäder, en där uppe och en där nere. Mannen ovanför kände gaslukt och tillkallade polis. Då ser de genom fönstren en kvinna släpa på en livlös man. De lyckas avbryta hennes försök att mörda sin man.
Vi återvänder till Kirsebergs torg för en avslutning. Jeanette Rosengren berättar att hon har 12 nya böcker på gång under 2020 bla om Operan och Malmö stadsteater. Kika gärna in på hennes hemsida www.kiraforlag.se och botanisera bland många intressanta ämnen.
Gillade du det du läste? Stöd gärna det ideella arbetet med att swisha en ”tjuga” till 0708268421. Tack!
Författare, skribent, journalist, förlagschef för Kira Förlag Jeanette Rosengren leder även historiska vandringar i Kirseberg. Hon känner väl till området då hennes farmor bodde på Backarna under 75 år av 89 och lärde henne mycket om miljön. Boka en vandring eller vänta på vårens schema:
