”Framåt kvällen kom Sonja. Hon var nu som vanligt, utan ledsnad i ansiktet. Hon log mot honom så han smälte. Vet du, sa hon. I dag är det fyra månader sen vi möttes. Herregud, tänkte han. Hon håller reda på det. Det måste betyda att detta förhållande även har betydelse för henne.
Han blev alldeles varm i hjärtat. Men retade sig samtidigt på att han själv inte tänkt på det. Det firade de med lite mys i soffan.
-Hur många barn vill du ha, frågade hon plötsligt.
-Nja, det har jag inte tänkt på.
-Vill du gifta dig i kyrka? Jag vill göra det, sa hon.
-Jo, det är klart, svarade han. Fan, tänkte han, att man ska ha så svårt med talets gåva. Han var ovan att uttrycka djupare känslor. Kunde inte förklara hur han egentligen kände för henne inombords.
-Jag älskar dig, Sonja. Som jag aldrig gjort förr, för någon.
– Jag älskar dig också, Gösta.
Det slutade som vanligt med en djup kyss.”
En bit in i LJUVA UNGDOM kan man läsa ovanstående rader. Då har Claes-Göran (Gösta i boken) träffat Laila (Sonja i boken) och blivit blixtkär. Det är 60-tal i Malmö.
– Laila gav mig inspiration till boken och godkände den innan jag gav ut den, säger Claes-Göran.
TVÅ BÖCKER PÅ ETT ÅR
Claes-Göran Rosén har skrivit sedan ungdomen men det var först år 2019 som det gav en rejäl utdelning. Då debuterade han med två böcker: novellsamlingen BARNDOMSMINNEN i mars 2019 som sedan följdes av LJUVA UNGDOM i december. 2019
– Det var vänner som fick mig att ta tag i det hela, berättar han.
Jag ville berätta om ungdomstiden på 50/60-talet och det är det jag har gjort nu. Den senaste boken LJUVA UNGDOM handlar mer om 60-talet och inkluderar miljöer på Segevång/Kirseberg. Det är ett antal noveller om hur det var att bli kär på den tiden.
FRÅN ARLÖV TILL SEGEVÅNG
-Själv är jag uppvuxen lite här och där i Malmö, fortsätter han. Min bok BARNDOMSMINNEN handlar just om de olika platserna i stan. Men jag inledde min bana i Arlöv och boken inleds med följande rader:
”Jag kom till världen två dagar innan midsommarafton, 1949. Det ska ha varit en svår förlossning. Mina föräldrar bodde då på Jakobs Gränd i Arlöv. När jag kommit hem ska min far ha stått och tittat på mig och sagt: Ja, nu börjar du se ut som en människa, men fan vad du såg för djävlig ut som nyfödd. Jag blev döpt i Arlövs kyrka. Mitt namn hade far bestämt, för han läste just då en roman, där huvudpersonen hade det namnet.”
Jag bodde som sagt på på flera adresser: Jerusalemsgatan, Sallerupsvägen, Möllevångsgatan, Slöjdgatan, Katrinelund. Jag gick på Johannesskolan, Rörsjöskolan, Tegnérskolan. På fritiden hängde man på fritidsgårdar om man inte höll på med något bus.
VUXENTIDEN
Som vuxen arbetade jag mest i korvkiosker och reste på marknader. Jag har också jobbat på Tripasin och på PLM. Jag bodde på Segevång 1964-1967 därefter i Kirsebergsstaden fram till 1970. 1984 återvände jag till Segevång igen och har bott där sedan dess. Numera är jag pensionär och ska fylla 71 år i sommar.
En sista fråga, skriver du på något nu?
– Jadå, jag är igång med en bok som hoppeligen kommer ut nästa år. Jag vågar inte lova det till 100% så ingen deadline! Det blir en helt annan variant, en fiction. De två som kommit ut kan köpas online men även lånas på Kirsebergsbiblioteket numera.