”Vi är i ett skarpt läge – men man kan ju inte bara ge upp!

Den som uttalar dessa ord är Sabina Mohlin, chef för förskolan Cymbalen vid Kirsebergs Torg. Där har förskolan legat i 26 år sedan hon startade den.

Sabina Mohlin står vid en uppsatt dagordning och leder kvällens möte med barnens föräldrar, två representanter från

Sabina Mohlin, chef för förskolan Cymbalen sedan 26 år.

Förskoleförvaltningen och Kirseberg News. Det blir en lång och svettig kväll där föräldrar och personal försöker hitta vägen fram i kampen, processen. Sabina Mohlin har svarta ringar under ögonen; hon arbetar dag och natt för hitta en konstruktiv lösning på den mardrömsliknande situationen förskolan har hamnat i sedan 2016.

NYA RIKTLINJER 2016

Förälder och politiker Demal Zetterman, till vänster i bild

Då bestämde nämligen Malmö Stad att nya riktlinjer skulle börja gälla rörande barns krav på utevistelse i direkt närhet till lokaler. Det är där Cymbalen har hamnat i tvist med dem; uteytan är för liten för 30 barn enligt Malmö Stad. Inte alls anser Sabina Mohlin och föräldrarna: det vistas aldrig 30 barn där samtidigt. Barnen är indelade i mindre grupper, en grupp kan vara inne, en annan i Tjuvaparken och den tredje på uteplatsen.
– Vi är inte emot Malmö stads nya vision för alla barn, säger föräldern Demal Zetterman, men vi tycker inte att det är ett väl underbyggt beslut att inte ge oss permanent bygglov för att dessa kvadratmeter utomhus saknas. Ge oss och andra förskolor, som fungerar så bra för övrigt och är i samma situation, amnesti från de nya riktlinjerna! De bör gälla för nybyggen.

FÖR LÅGT TILL TJUVAPARKEN

Sabina Mohlin och representanter för föräldragruppen är tillbaka från ett nedslående möte med Märta Stenevi, stadsbyggnads-nämdens ordförande, där de har överlämnat en bunt brev från föräldrarna, där de skriver varför de vill ha sitt barn just på Cymbalen. Det som återkommer och prisas i varje brev är det goda, pedagogiska arbetet inriktat på musik, personalen som aldrig slutar, den stora delen utevistelse i olika miljöer. Bygglagen i sig anger inga exakta siffror utan talar om själigt avstånd till bra utomhusvistelse. Malmö Stad anser dock att 100 meter till Tjuvaparken är för långt.

Tjuvaparken

Märta Stenevi är beslutsam; den nya visionen ska genomdrivas. Positionen är låst. Egentligen får man inte driva Cymbalens verksamhet efter 2 maj, men vi fortsätter ändå, berättar Sabina. En förälder utbrister:
– Istället vill de att vi ska pendla från Kirseberg till Västra Hamnen och Triangeln varje dag med våra barn! Det står att barn bör ha närhet till sin förskola! Då uppfyller man ju inte det kravet!
Det finns en tyst, sammanbiten underton hos föräldrarna under mötets gång. De vill slåss för att få ha kvar sina barn här i Kirseberg. Gruppen samtalar under kvällen om olika aktioner; allt från medborgarinitiativ, göra sig synlig på Malmöinitiativet, demonstrera 31 maj på kommunalfullmäktige-sammanträdet till att synas ännu mer i tidningarna. Kanske göra om förskolan till en uteskola osv.

Striden gäller storleken på denna uteplats längs Kirsebergsgatan

BARN SOM VILAR I SIG SJÄLV

Så visar en förälder mig runt i lokalerna. Kristina Petkovska Lund berättar att allt handlar om utomhusmiljön. Alla instanser anser att de bedriver en bra verksamhet inomhus samt med sina fyra gånger utevistelse i veckan. Hon visar mig bla musikrummet och berättar att alla barn får pröva på olika slags instrument under sin tid här. Hennes äldsta dotter Anaya, 8 år valde till slut harpa som sitt instrument. Hon går nu på Bulltoftaskolan. Kristina har fått höra därifrån att skolan anser att Anaya är ett barn som verkligen vilar i sig själv, trygg och med en bra start i livet på Cymbalens förskola. Vad mer kan man önska sig, undrar Kristina P Lund. Medan andra förskolor i Malmö kämpar med hög personalomsättning, stora grupper osv har endast två personal bytts ut under Anayas alla år här. Nu har Kristina sin fyraåring, Zonya, här också.

Framtida sopsorterare skapas här!

– Jag kan inte förstå att man vill slå sönder en så välfungerande förskola som denna, utbrister hon. Finns det verkligen inte viktigare saker att ta itu med i Malmö! Jag befinner mig i ett overklighetsläge, det känns som en konstig mardröm. Allt känns byråkratiskt fyrkantigt!

Musikrummet, ett av flera olika aktivitetsrum på förskolan,

Jag lämnar dem och går ut på Kirsebergs Torg. Det känns öde och tomt. Om Cymbalen måste läggas ner blir det ännu en tom lokal vid torget. Kirseberg News har redan följt nedläggningen av servicehuset och stadsdelsförvaltningen bakom Coop, sedan nedläggningen av Hörnan och nu kanske då den fria förskolan Cymbalen. Vad vill Malmö Stad med Kirsebergs centrum egentligen? Finns det en röd tråd i alla nedläggningar av rörelser som verkat runt torget i ett antal decennier? Kirseberg News slår ifrån sig tanken och vandrar hemåt.

DEBATTENS SPÄNNVIDD

Att debatten om Cymbalens vara eller icke-vara, inte har gått Kirsebergsborna obemärkt förbi märks då jag råkar träffa på Dan Björklund på vägen tillbaka. Han är en välkänd Kirsebergabo som vuxit upp i området och han har sin engagerade syn på situationen så fort jag nämner var jag har varit: – Jag gick på Östra Fäladens förskola och den hade en utomhusplats med gräsmatta, lekplats och grönska i direkt anslutning till lokalerna. Så ska en förskola se ut!
Så träffar jag en annan bekant utanför Coop. Här är åsikten den motsatta: – Har du hört talas om Ur och skur? De har ingen utegård alls för de är ute hela tiden. De har bara någon slags friggebod, typ. Jag tycker det är småttigt det som sker nu med Cymbalen. Hur kan det bli så här?

Jag vandrar vidare. Åsikterna är som sagt delade i frågan men det känns som att Malmö Stad har mycket svårare problem att tackla än att röra upp himmel och jord för folk med denna fråga. Några kvadratmeter hit eller dit för en väl fungerande förskola som verkat i ett 30-tal år, känns om ett icke-problem i dagens samhälle. Helst som föräldrarna själva vill ha sina barn just där och ingen annanstans. Hur lyder den gamla sanningen? Finns det hjärterum finns det stjärterum. Något att filosofera över…