– Det var hos Svala och Söderlund vid Konserthuset i Stockholm och jag minns att det var väldigt spännande. Det satt en farbror bakom ett glasfönster och signalerade till mig när jag skulle börja. Sen var det bara att bära hem sin stenkaka i ett kartongfodral med runt hål vid etiketten! Hahaha! Ja. jag var ju med på ”stenåldern”.
Den som säger detta är AGNETA ENGSTRÖM som just i dagarna ger ut ett samlingsalbum inom jazzgenren; kallad LOOKING BACK. Hon säger det med en knorr dock; hon var 6 år då och befann sig i Stockholm där det fanns möjlighet att spela in sin egen stenkaka. Hon fortsätter mer allvarligt:
– Min nya CD är ett slags samlingsalbum som jag själv ger ut. Den innehåller en del outgivet material som jag letat fram ur mina gömmor. Det mesta är mellan 1987 och 2000 – då jag var som mest aktiv, främst som jazzsångerska. En av låtarna på CDn – Fine and mellow – är inspelad på Mässingshornet och där kan man även höra lite av stämningen bland publiken.
MORMOR SOM INSPIRATION
Agneta Engström har emellertid sjungit sedan barnsben. Hennes mormor lärde henne alla visor och schlagers av den tiden, berättar hon: – Jag började sjunga som barn och stod framför spegeln med dammsugarröret som mikrofon minns jag. Min mormor lärde mig alla visor och schlagers.Mormor lärde mig allt från gamla skillingtryck tex Alpens ros och fram till Swing it magistern med Alice Babs, Min soldat med Ulla Billquist, och Tangokavaljeren.
– Och där sitter dom tydligt kvar! fortsätter hon. Jag kan fortfarande väckas på natten och börja sjunga den ena efter den andra!
Och på den vägen blev det; Agneta Engström har arbetat som professionell sångerska hela livet och haft arbeten bredvid som har backat upp det hela. Hon minns bakåt:
– Jag spelade i ett kvinnligt popband på 60-talet, började sjunga jazz på 70-talet. Jag har medverkat på flera LP och CD från 70-talet och framåt med olika jazzband men efter 2000 hade jag mina egna band som också finns med på nya Cdn.
EN BACKABO ÄR EN BACKABO
Jag undrar om hon är en Backabo eftersom hennes CD kommit till min kännedom via en lokal profil på Backarna. Hon svarar:
– Jag flyttade hit som riktigt ung. Jag bodde en tid på Högamöllegatan men återvände sedan på 80-talet och mina två barn är uppväxta här. Därför känner jag en hel del folk. Jag vill passa på att berätta om Restaurang Mässingshornet på Kirseberg där jag hade swingkvällar med olika gästartister under en period. Publikkontakten och stämningen där var fantastisk med stampublik och andra gäster. Men jag glömmer heller aldrig mina möten med pensionärer när jag under många år gjorde musikprogram för den äldre publiken med gamla örhängen och visor och roliga anekdoter – jag älskar att få folk att skratta också!
– När får vi höra dig igen på Mässingshornet, undrar jag. Det var jazz där i söndags och det viskas om att det kanske blir en återkommande punkt på programmet.
– Oj, blir svaret. Ja det vet man ju aldrig! säger hon. Ska absolut tänka på saken!
Förutom Backarna finns det någon annan plats du känner dig hemma på när du sjunger undrar jag.
– Att sjunga jazz i kyrkan är väldigt fint och stämningsfullt, avslutar Agneta. Senast gjorde jag en konsert med en jazztrio där jag läste dikter av Thomas Tranströmer mellan sångerna, i Husie Kyrka. Jag har förstås också sjungit i Kirsebergs Kyrka.
Kirseberg News tackar för intervjun och hoppas att Agneta dyker upp på Mässingshornet fram igenom. Det har varit lite tomt för jazzintresserade efter att Viviannes Kökskapell flyttade ner till stan. Hennes CD kan köpas via hennes FB/Messenger.