”Den där Förändringens vind som alla talar om”

Ibland alla gamla tidningsklipp som Kirseberg News hittat finns följande som beskriver rivningen av Hagtorps koloniområde april 1996 ; till ingen nytta verkar det  då det snart gått  22 år på dagen sedan dess. Numera används området som hundrastplats.

I januari 2018 togs dock första spadtaget till Rosengårds station http://www.newsoresund.se/nu-ar-byggandet-igang-av-station-rosengard-i-malmo/

Det innebär i sin tur att framtiden närmar sig Östervärns station som ska vara med i att binda ihop östra och västra Malmö. Det måste ske innan andra söndagen i december i år om man ska komma med i  nästa års tågtidtabeller för Europa, för de  ändras just då varje år.

Vid Östervärns station ligger också Lundavägens koloniområde, Malmös äldsta. Striden om dess vara eller icke-vara har böljat fram och tillbaka genom åren och verkar fortsätta. Det senaste som går att läsa på deras kampanjsida ”Rädda Lundavägens koloniområde” på FB är  efter ett möte med Malmö Stad  den 8 dec 2017 : ”Fortsatt ovisshet. Vårt nuvarande arrende löper till 31/12 2018, sägs det inte upp ett år i förväg förlängs det med 5 år. Kommunen har inte antagit en detaljplan för området än, men planerar för förändringar inom 5 år. Därför säger de upp vårt nuvarande arrende och upprätta ett nytt avtal som sträcker sig över 3-4 år”.

Skånska Dagbladet skriver den 13 december 2017: ”I nästa vecka inleds förhandlingar med föreningen för att skriva ett kortare avtal på cirka tre år och erbjuda kolonisterna en flytt av kolonierna till ett nytt koloniområde på Bulltofta.”   http://www.skd.se/2017/12/13/historiska-kolonier-flyttas-till-bulltofta/

Gruppen Rädda Lundavägens koloni skriver 20180220: ”Nu har vi skrivit på ett nytt arrendeavtal som löper fram till 2021”.

 

Från gymnastikbänk till Kirsebergs kyrka

Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer

När S:t Pauli församling tillkom 1883 blev Kirseberg en del av den församlingen.

Från sekelskiftet 1900 höll man andaktsstunder i Gamla Kirsebergsskolan. Man satt på gymnastikbänkar under ganska primitiva omständigheter.

Våren 1915 skänkte en församlingsbo 10 kr som grundplåt till ett kapell. Först 1925 blev det en realitet då konsulinnan Anna Sederholm skänkte en tomtplats.

Med hjälp av frivilliga arkitekter kunde så ett kapell byggas som stod klart i slutet av 1927.

Trettondedagen 1928  kunde byggnaden invigas – det är i år 90 år sedan.

Vid den nya församlingsindelningen 1949 blev Kirseberg en egen församling – nästa år blir det 70 år sedan.  Då förvandlades kapellet till en församlingskyrka och är det fortfarande idag.

1995 skrevs följande om INA HERSLOW och hennes mångåriga arbete om Kyrkliga Förbundet:

 

 

 

 

Orsaken till rödsots-epidemin 1880-1882 i Malmö: giftiga ångor eller ”sjukdomsfröer”?

Malmö har alltid varit en skitig stad. Värst drabbade var de fattiga arbetarkvarteren Kirsebergsbackarna och Lugnet där  människor trängdes samman i ruckel till ockerhyror.

I september 1880 utfärdar hälsovårdsnämnden en bulletin och varnar för en rödsotsepidemi som nu sprider sig bland befolkningen. Det beror på dricksvattnet man tar från Sege å sammantaget med att dricksvattenbrunnar och latriner låg så nära varandra att allt  innehåll sammanblandades.

Man kunde dock inte enas om den egentliga orsaken till rödsoten: var det giftiga ångor eller ”sjukdomsfröer” som man nu börjat kalla bakterier.

Borgarna köpte redan sitt vatten på apotek Lejonet på Stortorget men allmänt bra dricksvatten kom inte förrän 1902. Då började man ta vattnet från Grevie. 1908 drog man avloppssystem i stan, men än i dag finns det kvar avlopp som går rätt ut i de då stinkande kanalerna.

https://amwendel.files.wordpress.com/2008/03/uppsats_amw_mah2017.pdf

 

”Slottet i saknadens dal”

Ewy Wramell f. 1927 från Solgatan, Kirseberg berättar om sin barndom i ett häfte kallat ”Tid att minnas”. Endast  de första par sidorna återges där hon berättar om huset och dess grannar bla Calle Westergren.

Ewy finns inte längre ibland oss men hennes dotter Kerstin Wramell Lundin har gett tillåtelse till kopiering. Häftet i sin helhet kan lånas på Kirsebergsbiblioteket. Tyvärr vet jag inte vilken sida om Vattenverksvägen hon menar när hon skriver att hon kommer från Solgatan. Det enda foto jag också hittar är det ovanstående. Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer