År 1946 – 2 rum och kök med regn genom taket för 33 kr/månaden

(Överst: Källargatan med blick mot Mattsonska bryggeriet med sitt torn som låg vid nuvarande Coop).

1946 gör tidningen Bostaden en inventering av bostadsbeståndet på Backarna och finner mycket att åtgärda.

De förfasar sig över att hyran ökat med över 100 % sedan 1917 samtidigt som husen är förfallna och att  många bör rivas. 1917 kostade samma bostad 16 kr. De berättar om regn rakt genom tak och det dåliga underhållet.

 

Plats för barn att leka på behövs, likaväl som parkeringsplatser genom bilens uppsving. Texten går lodrätt.

”För oss barn på 30-talet var en bil något man vände sig efter”.

Klicka för förstoring

 

Inger Andersson växte upp i östra Malmö på 1930-talet. Familjen bodde på Pilgatan ( se karta) och hade utsikt mot havet. Järnvägen gick närmare stan än nu och Östervärns station låg vid nuvarande rondellen Hornsgatan/Nobelvägen. Kvar finns endast en lyktstolpe alldeles ensam på bilparkeringen bredvid. Bödkergatan finns inte längre och naturligtvis var inte Stockholmsvägen eller Norra Hamnen byggd.  Hon skriver:

” Vi bodde alldeles intill järnvägen och många tåg for förbi varje dag. De körde sedan tvärs över Lundavägen mellan nerfällda bommar för att stanna vid Östervärns station.”.

 

 

Rondell på Lundavägen vid järnvägsövergången som th går vidare in på Östervärns station järnvägsstation i Malmö 1951.

 

Östervärn station. Gatan torde vara Östervärnsgatan.

Läs mer om hennes barndom. Tyvärr måste man byta ark fram och tillbaka för att läsa kolumnerna rakt ner.. Dubbelklicka för extra stor text.

 

”…Och keijsse dem en MaijGreffue..”

Det debatteras vad ”kirse” i områdets namn kommer ifrån. En förklaring är att det är danska för ordet ”körsbär”. Här följer den alternativa förklaringen till namnets ursprung som Kirsebergs Allehanda själv stödjer:

”Att keijsse” betyder ”att välja, utkora”. ”Berg” betyder ”backe” på danska. Det var det man gjorde på Kirseberget: man valde ut årets majgreve enligt en tradition som sträcker sig långt tillbaka i tiden bland hantverkare och skrån. ( se även historiska kartan över Malmö under omslagsbilden på  portalsidan gällande stavning ).

Seden omtalades redan på 1200-talet i England. Det finns skrivna spår av den i både Holland och Frankrike. Med tyska Hansan kom den till danska Malmö och omtalas 1549, återgivet ordagrant, i följande text:

 

Llewellyn Lloyd (1792 – 1876) från England reste runt i Sverige i sin ungdom och tecknade ned svenska seder i sin bok ”Svenska allmogens plägseder – En resa i Sverige” (1871). Här följer kapitlet om första maj och majgrevar i södra Sverige:

Så minns jag Valdemarsro – ”Bulltofta Trädgårdsstad”

Detta är en text skriven av Kjell Wihlborg som han gärna låter publicera här. Han återkommer med flera berättelser.

Wihlborg växte upp i Valdemarsro och gick på Kirsebergsskolan.

 

 

I följande pdf kan man läsa mer om Valdemarsro och Bulltofta vattenverk på sid. 131 och framåt:

https://malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800015368/1491300204464/del4_low.pdf

Gamla seder och bruk på Käjseberget

Hans Ulrik Isberg den yngre var Malmö stads förste stadsarkivarie. Han tjänstgjorde mellan 1903 och 1933. Han skrev bl a boken Häxboken (1916) där han redogjorde för både forntida brott och straff i allmänhet samt häxbrotten i synnerhet. Låna boken för att läsa mer om händelser i hela Malmö.

Kirsebergs Allehanda har tagit sig friheten att ur denna bok återge det kapitel som handlar om Kirseberg/Käjseberg eller ”Valbacken” som området egentligen borde heta..

Följ med på Valborgsmässobål och St Hansbål vid midsommar -förutom häxbålen förstås: