Modern byggnadshistoria i Kirseberg (del 2)

Följande artikel i Skånska Dagbladet 4 augusti 2001 skriven av Tyke Tykesson ger en översiktlig bild över det moderna byggandet på Kirseberg. Han börjar dock med att beskriva hur det såg ut från början:

Omkring år 1800 fanns ett tiotal mindre jordbruk på Kirsebergsvången och 1800-talets ägostruktur kan fortfarande delvis avläsas i Kirsebergs stadsplan.  Under slutet av 1800-talet och början av av 1900-talet byggdes nya hus i olika etapper.

Den mest omfattande byggnadsverksamheten på Kirseberg startade direkt efter andra världskriget och pågick ett par år in på 1950-talet.

”Byggnationen fortsatte under såväl 1960-och 1970-talet om än i mindre omfattning. På 1970-talet fanns planer på att riva stora delar av den äldre bebyggelsen men engagerade boende lyckades förhindra detta.”

Läs mer i del 1

 

 

 

Lite Segevångs-historia

I stadsdelstidningen Kirseberg, nr 5 oktober 2001 står att läsa lite om Segevångs historia. Något fyndigt skriver man:

” Redan för 13 000 år sedan fann folk det värt att flytta till Segevång”. 🙂 Mer om den perioden kan man läsa i inläggen:

Första bosättningen i Sverige

Sege å 

samt på Länsstyrelsen 

Värt att nämna är att Sverige och Danmark separerades av vatten först  för  7 000 år sedan.

 

 

Här följer lite mer modern historia:

 

Motionsslingan i Kirseberg passerar förstås Segevång!

 

 

Svartabörsspioner, ransoneringskort och de 12 utedassen

Här får vi läsa en informativ berättelse om hur det var att växa upp i hörnhuset på Högamöllegatan 18/ Södra Bulltoftavägen 8 (revs 1979) av Towe Persson i början av 1900-talet. Vi får höra om svartabörsspioner, ransoneringskort, de 12 utedassen på rad och mycket mera; dubbelklicka för storlek.

Gerlachsgatan 1974
© Ronny Söderholm / Malmö Museer

 

Här följer hans berättelse i lite annan form i en annan tidning:

 

Se även Mats Hennings foto från 1977 .