Gamla foton: med tillåtelse från Östergård.

När skymningen faller i november och Backanattens besökare väntar på att ta ett språng ut i mörkret, känns det långt ifrån en ordinär lördag på Kirseberg. I trapphusen hörs mer än vanligt röster, steg och ljud; barnvagnar ska med nerför trapporna, förväntansfulla barnröster ekar och dörrar slås igen.

Jag själv beger mig ut mot ÖSTERGÅRD, som är med i årets Backanatt som ett inslag. Deras hemvändarprojekt, inför att Östergård fyller 100 år 2017, tar sin start ikväll och jag är nyfiken på hur det går.

Deras föreningslokal är redan full med folk när jag stiger in. Fyra medlemmar ur arbetsgruppen är igång med att intervjua, fota och dokumentera de som kommer över tröskeln. På väggen sitter foton från förr och på ett bord ligger en ritning över Östergård, där man ber hemvändare att pricka in var de bodde. Sorlet är starkt i lokalen och det tar en stund innan jag får tillgång till några av de aktiva för att ställa några frågor.

Först får jag en pratstund med Lisa Karinsdotter Pålsson, aktiv i bostadsrättföreningen och som har bott här i åtta år.
– Ni startar ert hemvändarår ikväll. Kan du beskriva det kommande året i korthet? Hur kommer det att avslutas till exempel?
– Så som det ser ut nu så samlar vi in material under året först och främst., svarar hon. Någon gång i augusti/september 2017 kommer det att bli en utställning av det hela samt ett firande. Sedan får utställningen hänga i trapphusen fram till Backanatten 2017.
– Hur kommer ni att samla in material efter denna Backanatt, undrar jag. Hur får folk tag i er?
– Vi kommer att starta en FB-sida dit folk kan vända sig. Eventuellt också en blogg, där man kan efterlysa bilder eller fråga om bilder man har. Jag återkommer med länk till dig, svarar hon.
Jag frågar henne också om det kommer att hända något med själva husen inför detta jubileum. Hon svarar att stora renoveringar har just genomförts: taket har lagts om och fasad och fönster har målats. Så de projekten är avslutade. Ett nystartat projekt däremot som hon vill nämna är en mycket aktiv trädgårdsgrupp som börjat odla mat och lär barnen i huset att ta vara på vad naturen ger.
– Här bor ju mycket barn, säger hon innan hon skyndar vidare mot några nya hemvändare.

Jag går fram till bilderna på väggen och kartan på bordet och studerar Östergård. En sak som bör nämnas är att det är bara kvarteret ÖSTERGÅRD som fyller 100 år. Det är lätt att sammanblanda Östergård, Österhus och Hagstorp då de ligger i en klunga. Östergård var först ut med att byggas 1917 och sedan kom de andra efter. 1924 var allt färdigbyggt i området. Östergård har också hela tiden ägts av Malmö Stad. (Så är två fel i en annan tidning avklarade).
Jag har studerat bostadsrättsföreningens hemsida http://www.kvarteretostergard.se/ Under den historiska fliken ligger mycket material att läsa. 1970 bildades Kvartersföreningen som ville hindra att husen skulle rivas under den allmänna rivningshysterin i Sverige. De startade Kvarterstidningen 1971 som kom ut med fem nummer om året ända fram till 1988. Alla de numren ligger där att läsa! Tidningen stod upp för alla tre kvarteren tillsammans medan hemsidan idag bara gäller Östergård. Ett nummer jag vill puffa för är en uppsats skriven av Christel Henriksson 1979 som ett specialarbete på gymnasiet. http://www.kvarteretostergard.se/showfile/?filID=130 Där går hon grundligt igenom Östergårds historia, idyllen på 20-talet, förfallet på 30-talet, rivningshysterin på 60/70-talet mm. Det är bara att djupdyka där i detaljer!

Nu får jag syn på två av de tjugotalet eldsjälar som var med om att stoppa rivningen på 70-talet. Det är INGRID NILSSON och KLAUS OLSEN. De flyttade hit på 70-talet och aktiva inom Kvartersföreningen.

– Östergård var Malmö Stads första försöksbyggprojekt i denna stilen och de byggde fort! skrattar Klaus Olsen. Om jag inte missminner mig så vara det också först ut i hela Sverige!
Han påminner mig att vi nu bara talar om kvarteret Östergård, inte hela området.
Ingrid Nilsson i sin tur berättar om de två renoveringsperioderna; den första 1967 då man vill bryta trenden med många ensamstående män och slog ihop lägenheter som barnfamiljer kunde ta. 1980-82 kom andra renoveringen då bostadsrättföreningen bildades under paraplyet Riksbyggen.

Jag nämner att jag läste i dagspressen att bostadsrättsföreningar vill sätta upp kameror i soputrymmena. Vad tänker han om det?
– Vi är ju helt självständiga nu som BRF, skrattar Klaus Olsen och gör som vi vill! Och det kan jag säga dig direkt, det vill vi inte!