Så skriver Sydsvenskan i augusti 1916 när Kirsebergs vattentorn i all hast byggdes om till bostäder.

Den första oktober 1916 flyttade nämligen 30 familjer  med sammanlagt 135 barn in i tornet. Idag (2016) bor där 20 hushåll med endast 13 barn, vilket är en ganska stor skillnad! Ombyggnaden inleddes efter ett beslut i Malmös stadsfullmäktige i juni 1916, när drätselkammaren ( idag: kommunstyrelsen) skrev följande:

”Medan världskrigets följder med avseende å folknäringens tillgodoseende här såsom annorstädes framträdde omedelbart efter krigsutbrottet, har krigets inflytande på bostadsfrågan helt naturligt mera småningom gjort sig gällande. Då emellertid produktionen av smärre bostadslägenheter sedan hösten 1914 varit här i landet så gott som helt och hållet avstannad, har allmänt i stadssamhällena börjat framträda verklig brist på lägenheter.

Längre ner i texten pläderar de för just vattentornet i Kirseberg:  ”Dessa lägenheter bliva betydligt bättre än de lägenheter, som skulle inreda i länsfängelset”. Det låg vid Malmöhus och stod tomt efter att Kirsebergsfängelset invigts 1914.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Första världskriget 1914-1918: Nödbostäder behövdes

Vattentornet som invigdes 2 oktober 1879 tjänstgjorde som vattentorn endast fram till våren 1916. Stadens snabba expansion och industrialisering krävde högre vattentorn, med starkare vattentryck, för att tillgodose det ökande behovet. Under fem dagar i mars, mellan den 6:e -10:e, sjönk vattnet så sakta i Kirsebergstornet så att trycket i det nya vattentornet vid Södervärn kunde stabilisera sig i lugn och ro.

Samtidigt, som vi kan läsa ovan, var det första världskriget som indirekt medverkade till den uppkomna krissituationen på bostadsfronten.Nu var man tvungen att hitta på alla möjliga nödlösningar inför den kommande vintern. Så kom vattentornet att inredas med 20 stycken enrumslägenheter och 10 stycken tvårumslägenheter, inflyttningsklara tills kylan kom i oktober. Man murade igen de gamla fönstren, tog upp nya och byggde fem våningar i den. Vatten fanns i varje våning, men inga andra bekvämligheter; gemensam toalett installerades i de två trapphusen som byggdes.

TEKNISK INFORMATION – EBER OHLSSON

På Eber Ohlssons sida Skånska vattentornssällskapet  kan man läsa mycket matnyttigt om själva vattentornets tekniska konstruktion samt om vattenverket i Bulltofta.

 

Andra världskriget 1939-1945: Skånska flygflottiljen

Det är återigen krig; nu andra världskriget, vilket gör att vattentornet får rycka in i extratjänst igen.I Stockholm ligger jaktflottiljen F8 i Barkaby. Riksdagen tillstyrker ytterligare två nya jaktflottiljer, varav den ena, F10, hamnar på Bulltofta flygplats i Malmö.

Flottiljen fick namnet Skånska flygflottiljen. Man hyrde in sig olika hus på Kirseberg. Kök och markenteri placerades också ut i omgivningarna. Värnpliktiga kom att bo i Kirsebergs vattentorn från slutet av 1940 fram till 1945. Andra divisionen bodde i östra delen och tredje divisionen i västra delen (mot Tjyvaparken). Flygplatsen blev under kriget även en omtyckt plats för mellanlandningar för amerikanska flygplan.

Under sensommaren och hösten 1944 kom Sveriges allra första stora flyktingström; balterna, i sina båtar över Östersjön. Av de ca 30.000 som kom var det flesta ester. De fick ett gott mottagande av myndigheterna och allmänheten och kunde ganska omgående gå ut i det svenska arbetslivet. Vattentornet tjänstgjorde ett tag som flyktingboende för dem efter kriget. I Kirsebergs församlings församlingsbok A11a:14 står dels fyra personer från Ingermansland upptagna under åren 1947-1951, dels en familj från Lettland inflyttade 1946.

 

1960-1970-talet: Cylinderhotellet skulle bli museum

I mitten på 60-talet kom de s k miljonprojekten igång i Sverige. Moderna lägenheter på höjd byggdes i städernas utkanter. Vattentornet behövdes inte på samma sätt. Efter ett tag började Malmö Stad använda tornet för mindre bemedlade; utslagna, alkisar, invandrare. Vattentornet blev likt ett ungkarlshotell och kallades i folkmun Cylinderhotellet. Polisen var ofta på besök och till slut utrymdes tornet och stängdes 1974. Fönstren spikades igen och så var det slut med den perioden!

 

Det fanns till och med ett rivningshot under en period som hävdes först då det lades fram ett förslag till en ombyggnad till museifilial

1977 genom AMS-pengar. Planen med en museifilial blev möjlig genom att riksdagen för budgetåret 1977/78 anslagit medel till Malmö museum som innebar att en hel avdelning skulle kunna öppnas med tillhörande personal. Våningsplanen skulle disponeras för olika

ändamål: allt från reception i botten, utställningsrum och kontor på mellanplanen vilket avslutades med ett café på vinden. Ombyggnaden hade kostat 3,6 miljoner kronor, i dåtida penningvärde, men det gick tyvärr inte igenom. Förutom museum fanns det förslag på att det skulle bli ett polishus; även att Kirsebergs bibliotek skulle flytta in diskuterades.
En stark opinion på Backarna ville se att tornet skulle få finnas kvar; 19 föreningar skrev under en skrivelse, sammanställd av Kommitéen för Kirsebergs vattentorns bevarande,som även Hyresgästföreningen backade upp. Detta berättar SDS den 3 juli 1979.

1980-talet: Vattentornet säljs

De gamla gatuhusen såldes till människor som renoverade upp dem och området fick en annan klass. Vattentornet kunde inte längre bara stå där. Slutligen 1982, efter mycket om och men, såldes det till ett privat bostadsföretag, Söderbostäder.

De byggde om  lägenheterna till 15 tvårumslägenheter och 5 enrumslägenheter. Ena trapphuset användes till att installera hiss. Fullt moderna badrum och kök installerades. Två skafferier slogs ihop till ett kallrum/fransk balkong åt varje lägenhet. Renoveringen kostade runt sex miljoner och tog dryga 10 månader. Nu blev intresset stort för att bosätta sig i tornet. Söderbostäders platschef Erik Svensson säger i en tidningsartikel från 1983:
– Vi hade tredubbelt så många sökande i kö som där fanns plats till, redan när ryktet spred sig om renoveringen.
Därefter har tornet sålts vidare till andra ägare och är fortfarande populärt att bo i om dock i behov av en viss renovering. Här följer en ganska nytagen film om Vattentornets interiör samt exteriör,där Kirsebergs Allehandas lägenhet är demo, väl värd att titta på.

Renovering av trapphus 2017

Under hösten 2017 genomgick trapphuset en grundläggande uppdatering. Läs om detta i specialinlägg 

Modern bostadsbrist på 2000-talet

Malmö  har åter hamnat i en ny djup bostadsbrist som inte verkar bli avhjälpt så lätt. Bostadsbyggandet avtog kraftigt efter miljonprojekten 1965-1975 trots fortsatt hög population.

FAKTARUTA:

Varför vattenledning till städerna?

De moderna vattenledningarna växte först fram i de engelska industristäderna under första hälften av 1800-talet. De svenska städerna var under 1800-talet väl så smutsiga och ohälsosamma som de engelska. Malmö stad hade en kraftig tillväxt under senare delen av 1800-talet som många andra städer. I Sverige som på andra håll berodde den sanitära misären på industrialiseringen och urbaniseringen. I ett lagförslag från 1858 erkänner man att Sverige, vad det gällde sanitära förhållanden stod på ett av de lägre trappstegen inom den civiliserade världen och att jämförelser med andra länder var både nedslående och nedsättande för svenskarna. I en annan direkt orsak till att många vattenledningar anlades var också tanken på brandsäkerheten.

År 1860 tillsattes en kommitté med uppdrag att utreda stadens vattenförsörjning. Mellan 1861 och 1890 byggdes de flesta vattentornen: Anläggningen vid Bulltofta stod färdig 1879 där vatten hämtades från Sege å. Stadens expansion var dock så kraftig att Kirsebergs vattentorn pensionerades redan 1916 trots att det hade beräknats räcka fram till 1920.
I dag är tre vattentorn i bruk: Hyllietornet, Oxietornet och Botildenborgstornet. Vattnet i Malmö är medelhårt och har en hårdhetsgrad på 6,1 (tvättråd :-)Som kuriosa kan nämnas att dåtidens vattenproduktionspris 1880 var för Malmö 0,66kr/litern medan det idag kostar endast 0,0048kr/litern.

———-

Ett stort tack till alla som bidragit med information, kluriga frågor och foton på olika sätt. På så sätt har berättelsen blivit mer precis och detaljerad!

Här följer lite länkar och uppslag för den som vill läsa vidare.

Backarna, liv och historia i en förstad. ANNA-MARGRETHE THAGAARD 1992.

Skånska vattentornssällskapet. EBER OHLSSON: Bostäder i Kirsebergstornet samt: Om åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen.http://www.eber.se/hist/kit-1916.htm

Vattentornet i Kirseberg. CHARLOTTE HÖGSTRÖM, bibliotekarie på Kirseberg.: http://malmo.se/Kultur– fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/H- K/Kirsebergs-vattentorn.html

Kirsebergs vattentorn. Del ur filmen om Backarna. HELENA SJÖLANDER, Netflymovies. https://www.youtube.com/watch?v=b9pmydM4dQA

BilderiSyd. JOAKIM BERGLUND. www.bilderisyd.se

Malmö stads kulturförvaltning. Arkivarie ANETTE SARSNÄS angående balter i vattentornet.

Nordisk familjebok: Projekt Runeberg. http://runeberg.org/nfaq/0195.html
Svenska vattenledningar och vattenreservoarer 1860-1910. Trebetygsuppsats HT 1971. Anna-Lena Andersson. Skånelandens nation.https://eber.se/…/svenska-vattenledningar-och-vattenreservoa…
Kirsebergs föreningar kräver; Vi vill ha tornet kvar! Om rivningshotet för Kirsebergs vattentorn av Gunnar Johansson. Publikation: SDS: 19790715
Vattentornets öde bestäms.Utredning sker om vattentornet. Publikation: SDS 19790703
Sextio köade för tjugo tårtbitar med fin utsikt. Stadsförnyelse-83 Thomas Jönsson. Publikation: Fastighetstidningen 10. 1983.
Ombyggnad av kommunens hus. Prel. redovisning jan. 1978. Särtryck 1. Kirsebergstornet statsägan 116. Ö.F. Malmö kommuns fastighetskontor 1977.
Sagan om det fula vattentornet av Eva Franchell. Publikation: Byggnadsarbetaren 1982:34
Kvällspostens ledare: Hotet mot Danmark gäller även oss. 20160910http://www.expressen.se/…/hotet-mot-danmark-galler-aven-oss/

Malmös general- och översiktsplaner 1950-2000 . Diagram. http://malmo.se/…/18.af27481124…/1383646982295/%C3%96SIM.pdf
Kamratföreningen F10. Historia. http://www.f10kamratforening.se/?page_id=154
Malmös vattenledningsverk. Ivar Wendt. 1916 https://sok.riksarkivet.se Nationell arkivdatabas 118:Vattenverket i Malmö

Processen vid vattentornets, Vattenverksvägens tillkomst sedd genom drätselkammarens årsböcker för 1878/1879. 2 oktober 1879 sattes allt igång.