Backa-Billy och flickorna

 

– Varför gråter alla flickorna på Backarna? undrar Backa-Billy när han kommer in på puben.
Bartendern som står och torkar glas säger inget först men så kort:
-Det är en pizzeriagigolo i farten.
-En pizzeriagigolo? Ha! Då skulle de sett när jag var i farten, bröstar sig Backa-Billy. Då grät halva Malmö. Nå, vad lurar han i dem då?
– Det vanliga: att han ska skiljas för deras skull, att de är som gjorda för varandra, suckar bartendern. Det sa väl inte du på din tid, Backa-Billy?
– Nej, nej, svarar Backa-Billy. Jag var ju aldrig gift och jag såg till att aldrig lukta någon annans parfym, så jag klarade mig länge. Om någon började fundera sa jag bara : It is all in your imagination och då trodde de mig. Men till slut tröttnade jag.
– Var det då du träffade Berit? undrar bartendern.
– Nej, det var då jag träffade mig själv. Jag gick till en psykolog som förklarade att jag försökte erövra min mor hela tiden. Sedan träffade jag Berit.

”JUST NU ARBETAS DET DÄR UTE MED HACKA OCH SLEV!”

Så skriver Sydsvenskan i augusti 1916 när Kirsebergs vattentorn i all hast byggdes om till bostäder.

Sydsvenskan 1916

Den första oktober 1916 flyttade nämligen 30 familjer  med sammanlagt 135 barn in i tornet. Idag (2016) bor där 20 hushåll med endast 13 barn, vilket är en ganska stor skillnad! Ombyggnaden inleddes efter ett beslut i Malmös stadsfullmäktige i juni 1916, när drätselkammaren ( idag: kommunstyrelsen) skrev följande:

”Medan världskrigets följder med avseende å folknäringens tillgodoseende här såsom annorstädes framträdde omedelbart efter krigsutbrottet, har krigets inflytande på bostadsfrågan helt naturligt mera småningom gjort sig gällande. Då emellertid produktionen av smärre bostadslägenheter sedan hösten 1914 varit här i landet så gott som helt och hållet avstannad, har allmänt i stadssamhällena börjat framträda verklig brist på lägenheter.

Längre ner i texten pläderar de för just vattentornet i Kirseberg:  ”Dessa lägenheter bliva betydligt bättre än de lägenheter, som skulle inreda i länsfängelset”. Det låg vid Malmöhus och stod tomt efter att Kirsebergsfängelset invigts 1914.

Kirseberg vattentorn. Historisk bild på vattentornet innan det byggdes om till bostäder.
Kirseberg vattentorn. Historisk bild på vattentornet som omvandlats till nödbostäder under första världskriget.

Allers Familj Journal 1916

 

Vattentornet sett från trappan från Högamöllegatan

 

 

 

 

 

 

 

 

Första världskriget 1914-1918: Nödbostäder behövdes

Vattentornet som invigdes 2 oktober 1879 tjänstgjorde som vattentorn endast fram till våren 1916. Stadens snabba expansion och industrialisering krävde högre vattentorn, med starkare vattentryck, för att tillgodose det ökande behovet. Under fem dagar i mars, mellan den 6:e -10:e, sjönk vattnet så sakta i Kirsebergstornet så att trycket i det nya vattentornet vid Södervärn kunde stabilisera sig i lugn och ro.

Samtidigt, som vi kan läsa ovan, var det första världskriget som indirekt medverkade till den uppkomna krissituationen på bostadsfronten.Nu var man tvungen att hitta på alla möjliga nödlösningar inför den kommande vintern. Så kom vattentornet att inredas med 20 stycken enrumslägenheter och 10 stycken tvårumslägenheter, inflyttningsklara tills kylan kom i oktober. Man murade igen de gamla fönstren, tog upp nya och byggde fem våningar i den. Vatten fanns i varje våning, men inga andra bekvämligheter; gemensam toalett installerades i de två trapphusen som byggdes.

TEKNISK INFORMATION – EBER OHLSSON

På Eber Ohlssons sida Skånska vattentornssällskapet  kan man läsa mycket matnyttigt om själva vattentornets tekniska konstruktion samt om vattenverket i Bulltofta.

 

Andra världskriget 1939-1945: Skånska flygflottiljen

Det är återigen krig; nu andra världskriget, vilket gör att vattentornet får rycka in i extratjänst igen.I Stockholm ligger jaktflottiljen F8 i Barkaby. Riksdagen tillstyrker ytterligare två nya jaktflottiljer, varav den ena, F10, hamnar på Bulltofta flygplats i Malmö.

Militära flygplan landade nödlandade ofta i Malmö under Andra Världskriget –
Här vaktar en svensk soldat ett amerikanskt bombplan som nödlandat på Bulltofta jan 1945.
I Mattsonska bryggeriet låg MALVIA.

Flottiljen fick namnet Skånska flygflottiljen. Man hyrde in sig olika hus på Kirseberg. Kök och markenteri placerades också ut i omgivningarna. Värnpliktiga kom att bo i Kirsebergs vattentorn från slutet av 1940 fram till 1945. Andra divisionen bodde i östra delen och tredje divisionen i västra delen (mot Tjyvaparken). Flygplatsen blev under kriget även en omtyckt plats för mellanlandningar för amerikanska flygplan.

Ur Flyget på Bulltofta 1919 – 1972 av Grundberg, Holst och Stridsberg. Trafiknostalgiska förlaget 2004.
Baltiska båtflyktingar tas om hand av svenska skepp.

Under sensommaren och hösten 1944 kom Sveriges allra första stora flyktingström; balterna, i sina båtar över Östersjön. Av de ca 30.000 som kom var det flesta ester. De fick ett gott mottagande av myndigheterna och allmänheten och kunde ganska omgående gå ut i det svenska arbetslivet. Vattentornet tjänstgjorde ett tag som flyktingboende för dem efter kriget. I Kirsebergs församlings församlingsbok A11a:14 står dels fyra personer från Ingermansland upptagna under åren 1947-1951, dels en familj från Lettland inflyttade 1946.

 

1960-1970-talet: Cylinderhotellet skulle bli museum

I mitten på 60-talet kom de s k miljonprojekten igång i Sverige. Moderna lägenheter på höjd byggdes i städernas utkanter. Vattentornet behövdes inte på samma sätt. Efter ett tag började Malmö Stad använda tornet för mindre bemedlade; utslagna, alkisar, invandrare. Vattentornet blev likt ett ungkarlshotell och kallades i folkmun Cylinderhotellet. Polisen var ofta på besök och till slut utrymdes tornet och stängdes 1974. Fönstren spikades igen och så var det slut med den perioden!

Kirsebergs vattentorn 1975

 

Det fanns till och med ett rivningshot under en period som hävdes först då det lades fram ett förslag till en ombyggnad till museifilial

Fördelning av våningarna vid eventuellt museum på 1970-talet

Café på vinden

1977 genom AMS-pengar. Planen med en museifilial blev möjlig genom att riksdagen för budgetåret 1977/78 anslagit medel till Malmö museum som innebar att en hel avdelning skulle kunna öppnas med tillhörande personal. Våningsplanen skulle disponeras för olika

Vid eventuell ombyggnad till museum på 1970-talet.

ändamål: allt från reception i botten, utställningsrum och kontor på mellanplanen vilket avslutades med ett café på vinden. Ombyggnaden hade kostat 3,6 miljoner kronor, i dåtida penningvärde, men det gick tyvärr inte igenom. Förutom museum fanns det förslag på att det skulle bli ett polishus; även att Kirsebergs bibliotek skulle flytta in diskuterades.
En stark opinion på Backarna ville se att tornet skulle få finnas kvar; 19 föreningar skrev under en skrivelse, sammanställd av Kommitéen för Kirsebergs vattentorns bevarande,som även Hyresgästföreningen backade upp. Detta berättar SDS den 3 juli 1979.

 

 

 

1980-talet: Vattentornet säljs

De gamla gatuhusen såldes till människor som renoverade upp dem och området fick en annan klass. Vattentornet kunde inte längre bara stå där. Slutligen 1982, efter mycket om och men, såldes det till ett privat bostadsföretag.

De byggde om  lägenheterna till 15 tvårumslägenheter och 5 enrumslägenheter. Ena trapphuset användes till att installera hiss. Fullt moderna badrum och kök installerades. Två skafferier slogs ihop till ett kallrum/fransk balkong åt varje lägenhet. Renoveringen kostade runt sex miljoner och tog dryga 10 månader. Nu blev intresset stort för att bosätta sig i tornet. Söderbostäders platschef Erik Svensson säger i en tidningsartikel från 1983:
– Vi hade tredubbelt så många sökande i kö som där fanns plats till, redan när ryktet spred sig om renoveringen.
Därefter har tornet sålts vidare till andra ägare och är fortfarande populärt att bo i om dock i behov av en viss renovering. Här följer en ganska nytagen film om Vattentornets interiör samt exteriör,där Kirsebergs Allehandas lägenhet är demo, väl värd att titta på.

Vattentornet byggs om en andra gång 1983. Bild tagen av Anna-Margrethe Thagaard.

Renovering av trapphus 2017

Under hösten 2017 genomgick trapphuset en grundläggande uppdatering. Läs om detta i specialinlägg 

Modern bostadsbrist på 2000-talet

Malmö  har åter hamnat i en ny djup bostadsbrist som inte verkar bli avhjälpt så lätt. Bostadsbyggandet avtog kraftigt efter miljonprojekten 1965-1975 trots fortsatt hög population.

Översikt över bostadsbyggandet i Malmö i kombination med befolkningsutvecklingen 1950-2000

 

FAKTARUTA:

Varför vattenledning till städerna?

De moderna vattenledningarna växte först fram i de engelska industristäderna under första hälften av 1800-talet. De svenska städerna var under 1800-talet väl så smutsiga och ohälsosamma som de engelska. Malmö stad hade en kraftig tillväxt under senare delen av 1800-talet som många andra städer. I Sverige som på andra håll berodde den sanitära misären på industrialiseringen och urbaniseringen. I ett lagförslag från 1858 erkänner man att Sverige, vad det gällde sanitära förhållanden stod på ett av de lägre trappstegen inom den civiliserade världen och att jämförelser med andra länder var både nedslående och nedsättande för svenskarna. I en annan direkt orsak till att många vattenledningar anlades var också tanken på brandsäkerheten.

Del av 1870 års planeringskarta för Kirseberg

År 1860 tillsattes en kommitté med uppdrag att utreda stadens vattenförsörjning. Mellan 1861 och 1890 byggdes de flesta vattentornen: Anläggningen vid Bulltofta stod färdig 1879 där vatten hämtades från Sege å. Stadens expansion var dock så kraftig att Kirsebergs vattentorn pensionerades redan 1916 trots att det hade beräknats räcka fram till 1920.
I dag är tre vattentorn i bruk: Hyllietornet, Oxietornet och Botildenborgstornet. Vattnet i Malmö är medelhårt och har en hårdhetsgrad på 6,1 (tvättråd :-)Som kuriosa kan nämnas att dåtidens vattenproduktionspris 1880 var för Malmö 0,66kr/litern medan det idag kostar endast 0,0048kr/litern.

———-

Ett stort tack till alla som bidragit med information, kluriga frågor och foton på olika sätt. På så sätt har berättelsen blivit mer precis och detaljerad!

Här följer lite länkar och uppslag för den som vill läsa vidare.

Backarna, liv och historia i en förstad. ANNA-MARGRETHE THAGAARD 1992.

Skånska vattentornssällskapet. EBER OHLSSON: Bostäder i Kirsebergstornet samt: Om åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen.http://www.eber.se/hist/kit-1916.htm

Vattentornet i Kirseberg. CHARLOTTE HÖGSTRÖM, bibliotekarie på Kirseberg.: http://malmo.se/Kultur– fritid/Kultur–noje/Arkiv–historia/Kulturarv-Malmo/H- K/Kirsebergs-vattentorn.html

Kirsebergs vattentorn. Del ur filmen om Backarna. HELENA SJÖLANDER, Netflymovies. https://www.youtube.com/watch?v=b9pmydM4dQA

BilderiSyd. JOAKIM BERGLUND. www.bilderisyd.se

Malmö stads kulturförvaltning. Arkivarie ANETTE SARSNÄS angående balter i vattentornet.

Nordisk familjebok: Projekt Runeberg. http://runeberg.org/nfaq/0195.html
Svenska vattenledningar och vattenreservoarer 1860-1910. Trebetygsuppsats HT 1971. Anna-Lena Andersson. Skånelandens nation.https://eber.se/…/svenska-vattenledningar-och-vattenreservoa…
Kirsebergs föreningar kräver; Vi vill ha tornet kvar! Om rivningshotet för Kirsebergs vattentorn av Gunnar Johansson. Publikation: SDS: 19790715
Vattentornets öde bestäms.Utredning sker om vattentornet. Publikation: SDS 19790703
Sextio köade för tjugo tårtbitar med fin utsikt. Stadsförnyelse-83 Thomas Jönsson. Publikation: Fastighetstidningen 10. 1983.
Ombyggnad av kommunens hus. Prel. redovisning jan. 1978. Särtryck 1. Kirsebergstornet statsägan 116. Ö.F. Malmö kommuns fastighetskontor 1977.
Sagan om det fula vattentornet av Eva Franchell. Publikation: Byggnadsarbetaren 1982:34
Kvällspostens ledare: Hotet mot Danmark gäller även oss. 20160910http://www.expressen.se/…/hotet-mot-danmark-galler-aven-oss/

Malmös general- och översiktsplaner 1950-2000 . Diagram. http://malmo.se/…/18.af27481124…/1383646982295/%C3%96SIM.pdf
Kamratföreningen F10. Historia. http://www.f10kamratforening.se/?page_id=154
Malmös vattenledningsverk. Ivar Wendt. 1916 https://sok.riksarkivet.se Nationell arkivdatabas 118:Vattenverket i Malmö

 

De fyrbentas vardag på Kirseberg

 

Jag får ta ett ärevarv runt det vita huskomplexet där både Netto och Emmaus håller till, innan jag hittar vägen in till en innergård, jag inte visste fanns! Väl där inne i mitten hör jag hundskall och jag navigerar runt ett hörn och hittar fram till LODJURET HUNDDAGIS. I ett fikahörn sitter några personer med ett antal hundar runt sig.
Vi hälsar och jag följer med in för att se lokalerna. TANYA STEFANOVA som arbetar där visar mig runt i det forna bageriet med sina gammeldags, rutiga golv. Hon ursäktar sig över stöket, men jag ser bara de fina hundarna. De flyttade hit i våras och har ännu inte hunnit installera sig ordentligt i alla de rum de har till sitt förfogande. Överallt finns det avdelningar där hundar samlas två eller tre stycken. Några sover, några hälsar mig med glada skall, några står och väntar på sin matte/husse som ska komma och hämta dem. Klockan börjar närma sig 15.00 en fredagseftermiddag och hundarna verkar känna på sig att det är helg snart.

_DSC0433_DSC0439

 

Hunddagisets ägare LISA NYKVIST berättar att hon har hållit på med detta i över 10 år nu, men ännu inte tröttnat. Dagiset har legat på två andra ställen tidigare men pga av byggnation har de varit tvungna att flytta på sig. Nu är de installerade på Kirseberg och det är redan full rulle! Samma hemsida används http://lodjuret.com/ men adressen är ändrad till Norra Bulltoftavägen 65. När jag frågar om ytterligare planer för vintern får jag veta att de ska hålla kurs för andra som är intresserade att driva hunddagis; trycket är stort och blir allt större. I Malmöområdet finns endast ett 10-tal hunddagis och det är inte mycket om man jämför med Stockholm.

– Vi har mest stadiga kunder som har följt med oss hit från city, säger LISA, hundarna kommer var dag på antingen deltid eller heltid, året runt. Här är ca 45-50 hundar om dagen. Men vi tar också in hundar över dagen i mån av plats och även för natten går det att ordna om någon t ex ska resa bort. Då följer hunden med hem till någon av oss totalt 6 anställda och sover över!

LISA har själv tre hundar: en weimeran, en schäfer och schäfer/leonberg. TANYA har en belgisk vallhund Malinois som hon tävlar i lydnad med. Hundar är hennes stora passion; före sina fem år med Lodjurets Dagis tog hon hand om vakthundar i 5 år åt ett vaktbolag.

Jag undrar om det är många som vill arbeta med hundar och får svaret att det är det. Just nu har de inga behov av någon ytterligare men situationen kan ändras, så det är bara att anmäla sig!
Medan vi pratar i fikahörnan kommer en bil körande och stannar. Det är Rainer Kathein, restaurangägare i Västra Hamnen, Royal Picknick med glassbar. Han gick en valpkurs i de förra lokalerna och har följt med upp på Backarna.
– Det passar mig utmärkt, säger Rainer. Jag bor i Flyinge så det här är på vägen hem. Jag tycker att detta är ett utmärkt hunddagis! Jag har anlitat dem i fyra år nu. Ett bra tecken är att min hund springer in på morgonen och vill knappt säga adjö till mig! Han skrattar och fortsätter ivrigt:
– De matchar ihop olika hundraser och hundtyper, de kommunicerar med ägaren på ett konstruktivt sätt och jag lyssnar. De har blivit mina bekanta genom åren. Förresten kan du skriva att hundar är välkomna på min restaurang! Det är enligt lagen upp till varje restaurangägare att besluta om hundar är tillåtna där och jag älskar hundar. Personligen anser jag att man ska adoptera gatuhundar och min hund STING är en gatuhund från Grekland!

TANYA, LISA och jag fortsätter att prata medan hundar kommer och går i dörren tillsammans med anställda. De ska ut på promenad, vilket de gör flera gånger på en dag.
– Vi syns när vi kommer, säger LISA, för vi kommer alltid i grupp och vi har speciella jackor som representerar dagiset.
Nu kommer en hundvandrare just in. Det är LINDA BERNTSSON som har med sig tre ståtliga jyckar i koppel. Hon stannar så jag kan ta ett foto. Samtidigt kommer en ny bil in för att hämta sin vän. Det är SEBASTIAN NIRFELT som ska hämta sin västgöraspets TOTTE. För det mesta stannar ägarna utanför och väntar medan hunden hämtas från sitt rum. Nu kommer Totte ut och får syn på sin ägare. Glädjen är stor och Totte har knappt tid med ett foto innan han hoppar in i bilen. Sebastian är ganska ny på stället. Totte har gått där i knappt 2 månader.
– Jag gick en valpkurs och fick ett tips just om detta dagiset, säger SEBASTIAN. Jag var först på ett dagis med 100 hundar i samma rum, men det passade inte Totte. Här är det olika rum och färre hundar ihop. Nu trivs han!

Klockan går och fler och fler kommer för att hämta sina hundar. Jag känner att jag inte vill stressa dem med fler frågor och tackar för mig! När jag går hem skriver jag dock av drömmen om att arbeta på ett hunddagis. Jag skulle fästa mig alldeles för mycket vid var och en känner jag och tänk om någon slutar!..

Ett hus som står ute om natten

– Hallå, Magnus Andersson, Acting Head of Technical sites | CTS/NW/Telia Company! Kan du berätta lite om ert hus vid Kirsebergs Torg. Det är så speciellt med sina avlånga, smala fönster! Vad håller ni på med där?
– Jodå, det är en fin byggnad med ett bra läge som över tiden inrymt både teknik och kontorsarbetsplatser för vår personal, svarar Magnus Andersson och fortsätter:
– Ursprungligen byggdes huset 1959 (tror jag) för det behov som Televerket då hade. Den äldre teknik som fanns då var mycket mer utrymmeskrävande än idag, och det krävdes mycket mera personal för att arbeta med tekniken. Över tiden så har tekniken blivit allt mindre och tar totalt sett mycket mindre plats än vad dåtidens teknik behövde. Dessvärre är den spridd inom byggnaden, ”öar” av teknik har uppstått, och det är inte enkelt att rangera om. Samtidigt så har ju personalantalet minskats och vi har över tiden sammanfört även kontorsplatser till färre ställen.
– Ok, tänker ni fortsätta med teknik där eller skulle de stora utrymmena kunna användas till någon positivt för Kirseberg? undrar Kirseberg News. Konstutställningar, dans, möteslokal, bibliotek, lokalhistorisk museum, you name it! Det ligger ju väldigt centralt vid torget. Det känns som tiden har sprungit ifrån huset och kanske kan det fylla en annan funktion nu på andra våningen. I botten har ni ju bl a Apoteket och dagis.
– Idag har vi friställt vissa lokaler där det varit möjligt och hyrt ut dessa (bl a till Apoteket, som du nämner), svarar Magnus Andersson, och vi ser hela tiden över möjligheten att så effektivt som möjligt nyttja lokalerna.
– Låter intressant!
– Lokalerna är ju också i grunden utformade för att inrymma teknik (därav bl a mindre fönster), så det är inte självklart att vilken verksamhet som helst kan inrymmas. Det får man se från fall till fall, när det blir aktuellt, fortsätter Magnus Andersson.
– Så du ser en viss öppning inom en snar framtid, undrar Kirseberg News.
– I dagsläget går det inte att enkelt friställa mera ytor som kan öppnas upp för annan verksamhet, men det ändras över tiden. Om, säg 2 år, kan det vara ett annat läge, avslutar han.
Efter samtalet funderar Kirseberg News på hur huset skulle kunna användas på ett kreativt samt om petitionen om ”förnyelse av Kirseberg Torg” har kommit upp på tekniska nämndens bord.