”Tjuvaparken” och försoningsstenen

Vi står framför en sten i Kirseberg som vill gottgöra det kvinnohat kristendomen piskade upp och som drabbade allt ifrån läkekunniga kvinnor till välsituerade kvinnor i medelåldern som lämnade sina hus på en allt för lång promenad ensamma om kvällarna. Hade de sex med Djävulen?

Stenen berättar också att man här begravde soldater samt fångar från fängelset Malmöhus under 1800-talet. Området, som nu kallas Tjuvaparken, var ursprungligen större än det nu är. Innan vattentornet och Nya Vattenverksvägen kom till i slutet på 1870-talet sträckte sig nämligen Garnisons- och fångbegravningsplatsen hela vägen från Södra till Norra Bulltoftavägen . Se karta längre ner.

Stenen restes 27 oktober 1997 av kulturföreningen Vi på Backarna och dagen efter stod följande artikel i tidningen Arbetet:

Häxbålens historia

Den katolska kyrkan använde sig av bålet för olika typer av brott t ex kritik mot kyrkan, men det har kommit att främst förknippas som ett straff för kvinnor.

Den allra första säkert kända häxbränningen ägde rum 1275 i Toulouse i Frankrike, där en 60-årig kvinna avrättades genom att brännas på bål, anklagad av katolska kyrkans inkvisition för att ha drivit otukt med satan. Kurvan för häxbränningar följer i stort reformationens uppgång, genombrott och utplaning/sekularisering. Reformationen som rörelse startade vid mitten av 1200-talet och fick kraft i slutet av 1400-talet för att leda till den protestantiska kyrkans utbredning under 1500-talet i norra Europa.

Den stora häxjakten i Europa började i slutet av 1400-talet och de sista domarna sträcker sig ända fram till början av 1800-talet. Häxjakten nådde sin höjdpunkt under femtio år mellan 1580 och 1630. Efter 1600-talets mitt blev de färre och färre, och allt fler anklagade blev frikända.30-50 000 kvinnor eller fler.. satte livet till.

Norden

Avrättning av häxor i Norden började förekomma i och med reformationens införande här på 1530-talet. Malmö blev en av de stora häxprocessernas stad i dåtida Danmark. I dåtida Sverige kulminerade häxjakten under 1600-talets andra hälft, där upp till 400 personer avrättades, men färre via bål.

Malmös äldsta kända allmänna avrättningsplats låg vid Ribersborgsstranden. Under senmedeltiden flyttade den till Rörsjöområdet, nära det nutida Värnhemstorget. Samtidigt hade man en speciell avrättningsplats för häxor uppe på Kirseberg. Avrättning genom bränning kunde också användas för speciellt avskyvärda brott, till exempel mord på barn. Så avrättades till exempel 1548 Christian Pedersens hustru och hennes tre pigor genom bränning i Kirseberg efter de mördat familjens yngsta barn.